Grundläggande om snus · Portionera snus

Steg 3, konsistens och smaker

Nu är vi framme vid det sista steget innan snuset är färdigt. Att sätta konsistens och sedan smaksätta (för den som vill). Tillägg och tider hittar du nedanför klippet.

Till att börja med vispade jag ner snuset precis som det var innan lagring och sedan tillsatte jag 1,5 dl kokande vatten för att uppnå målvikten mellan 2050g och 2200g. Sedan vispade jag snuset i ca 60 minuter. Det är ungefär det som krävs för att det ska bli bra. Låt det sedan vila i bunken ett tag och kolla konsistensen – om du inte är nöjd (för smuligt eller att det inte kommer ihop trots att vikten är rätt) så vispa en stund till. Ditt snus kommer att må bäst efter 5-6 veckors lagring så det är bra att se till att dina snussatser tillverkas omlott så att du alltid har perfekt snus hemma (utan att du blir för ivrig och börjar snusa ”ofärdigt” snus)

Aromer som funkar bra till detta snus hittar du hos Tobakskemi, där alla tillbehör också finns.

Fler inlägg i denna serie:

Innan start: Materiel för beredning av snus

Steg 1, svettning av snus

Steg 2, kemikalier

Steg 3 (är detta inlägg)

Tillägg: Portionering av snus

Nörderi · Nikotinfritt snus · Okategoriserade · Tobaksfritt

Tobaksfritt snus

Nu har jag testat att göra snus på te. Det var en intressant upplevelse och gick över förväntan. Detta snus är alltså helt tobaksfritt och nikotinfritt .Det går att se till att få till det som lössnus (jag testade och det gick lysande). Klippet ser du här och receptet nedan:

Hur du gör när du svettar tobak hittar du här, det är samma process men lite kortare. Jag svettade detta i 80 grader – 4 timmar.

Ingredienser:

  • Te, Earl Grey 300g
  • Salt, 40g
  • Vatten (kokat), 2dl (svettning), 2dl (med karbonat), 0,75dl konsistens – tot 4,75 dl
  • Natriumkarbonat, 15g
  • Glycerin (vegetabiliskt), 1 dl
  • Propylenglykol, 0,5 dl
  • Essenser (länk till sida där samtliga finns)
    • Lavendel – 22 droppar
    • Tangerine – 20 droppar
    • Cypress – 12 droppar
    • Rosenträ – 8 droppar
    • Bergamotte – 7 droppar
    • Cederträ – 6 droppar
  1. Mal ditt te så mycket du kan. Desto finare malning desto mer snuslik konsistens.
  2. Svetta med salt och 2 dl vatten – 4 timmar minst 80 grader.
  3. Kör i matberedare och strö i natriumkarbonat – 5 min.
  4. Tillsätt vatten, glycerin, propylenglykol och kör 2,5 timmar
  5. Låt vila några dagar (jag lät det vara 4 dagar)
  6. Lägg i beredaren och tillsätt essenser och vatten (jag hade 0,75 dl till).
  7. Vispa och känn av konsistens.
  8. Kyl/portionera/njut (eller ge bort till någon som inte snusar tobak).

Den som inte orkar/vill göra eget nikotinfritt snus kan ju köpa det färdigt, exempelvis på denna sida (de har ett ganska stort utbud): Netsnus nikotinfria snus

Frågor och svar · Grundläggande om snus · Nörderi

Fixa för fuktigt snus

De flesta av oss har råkat ut för att snus blir för blött. Ofta så åker det in i kylen i ren irritation och kan ligga länge innan ett försök till återupplivning sker. Här visar jag hur det går att få till konsistensen snabbt och lätt, utan tillsatser. Detta är lite av svaret på frågan: ”vad gör jag när mitt snus blivit för blött?”

Inlägget jag hänvisar till hittar du här: Steg 2, kemikalier

Snuset är en blandning mellan finmalen och mediummalen tobak från Kungssnus.

Hoppas detta hjälper er från paniken som kan uppstå när snuset känns som en lervälling…

/

Magistern

Grundläggande om snus

Steg 2, kemikalier

Efter att ha lagt på en del tyngder på min slow-cooker så kom temperaturen upp över 80 grader och låg på runt 85 grader. När det gäller svettning så vill jag hålla tobaken på en temperatur mellan 80-90 grader i minst 24 timmar för att svettningen ska vara färdig. Är det lägre temperatur så krävs längre tid. Är det högre temperatur så riskerar du att bränna tobaken (har du en tryckkokare så kan du hålla en temperatur på 120 grader utan att bränna tobaken vilket ger en kortare svettningstid). Nedan följer fortsättningen från färdig svettning till beredande av snus:

Eftersom jag inte lyckades klippa ner klippet till under 15 minuter så kommer den sista delen i ett annat klipp. Här är lite om förvaring och varför det är bra att spara en del snus på detta sätt och inte tillsätta aromer och konsistensvispa allt på en gång:

Snussatsen jag kör heter Pandora’s box och kemikalierna hittar du hos tobakskemi

Det som ska göras är alltså att:

  • Väga tobaken för att se hur mycket fukt du kan tillsätta (bör landa på 2050-2200g)
  • Tillsätta något basiskt
  • Tillsätta fuktighetsbevarande medel (ca 2 ½ dl)
  • Tillsätta ytterligare vatten (kokat)
  • Bearbeta tills snuset börjar klibba ihop lite

Snuset är inte färdigt efter detta steg utan behöver vila i minst 10 dagar (men jag rekommenderar ca 3 veckors vila). I nästa steg går jag igenom aromer och sedan konsistens.

Andra inlägg i serien:

Materiel för beredning av snus

Steg 1, svettning av snus

Steg 3, konsistens och aromer

Tillägg: Portionering av snus

Tillägg: Jag fick en fråga om varför jag använder så mycket fuktighetsbevarande medel. Om du vill ha ett snus som rinner mer så ska du naturligtvis inte ha det utan hålla dig till vatten eller annan arom istället. Grundaromen innehåller lagom mycket för det ”normala” men jag gillar ett fast men mjukt snus som jag kan ha under läppen länge utan att få halva prillan mellan tänderna =). Detta är ETT sätt att göra på, det är inte det enda sättet.

Grundläggande om snus

Steg 1, svettning av snus

När det är dags att göra snus så behöver tobaken först svettas. Detta går att likna vid pastörisering. Tobaken hettas upp ordentligt och bakterier och annat dör. Jag är ingen expert på varför detta behöver göras över tid men all tobak måste ha blivit varm och jag får känslan av att det hjälper till med att ta emot kemikalierna som löser ut nikotinet. Jag har också förstått att en för dålig svettning kan göra så att giftiga ämnen som kan vara cancerframkallande kan tränga ut ur tobaken. Så jag svettar på efter bästa förmåga. Här kommer klippet om det:

Det som ska göras är alltså att:

  • Hälla tobaken i ett stort kärl
  • Lösa upp saltet i kokande vatten
  • Blanda i hett saltvatten i tobaken
  • Vispa noga
  • Svetta med hjälp av riskokare, slow-cooker, ugn, tryckkokare etc.

Det går alldeles lysande att lägga snusmassan i en stekpåse under svettningen. Detta minskar mängden fukt som försvinner och minskat lukten avsevärt. För att blanda så tar du bara upp påsen, vrider och vänder den och lägger tillbaks. Den enda nackdelen är att det är svårt att ha koll på fukt och temperatur under processen (vilket jag vill ha stenkoll på men jag har ett hus där doften inte är ett problem).

När nästa klipp tar vid så är tobaken färdigsvettad och jag kommer att fortsätta med att jobba med tobaken och förvandla den till snusmassa.

Andra inlägg i serien:

Inledning: Materiel för snusberedning

Steg 2, kemikalier

Steg 3, konsistens och smaker

Tillägg: Portionering av snus

Grundläggande om snus

Materiel för beredning av snus

Det finns många produkter när det gäller att göra snus och jag går igenom de prylar som jag använder när jag gör snus:

Prylarna med länk och priser där:

Pandoras box 319:-

Slow cooker 299:-

Elvisp 199:-

Tillbehörspaket (salt, natriumkarbonat, Gummi Arabicum) 97:-

Kaliumkarbonat 39:-

Glycerin (1000 ml) 149:- (50:- för 150 ml)

Propylenglykol (1000 ml) 149:- (50:- för 150 ml)

Aromer: finns en uppsjö eller så gör du själv. Se till att du har i glycerin/propylenglykol även om du inte har i någon arom.

Sprayflaska, kostar runt 30:- och finns lite överallt

Beredare: Finns många som funkar, billigast är att kolla begagnade. Som jag säger i klippet så ska den kunna ta hela vägen mot kanten och blanda ordentligt.

Det jag inte tog med men som är bra att ha är också någon form av kökstermometer och en hushållsvåg.

Forsättning: Steg 1, svettning av snus

Steg 2, kemikalier

Steg 3, konsistens och aromer

Tillägg: Portionera snus

Nörderi

Snus och diabetes typ2

Den som tar till sig något av våra medier kan ha stött på något om att nya rön visar att snus kan ge ökad risk för Diabetes Typ2. Jag tänker att vi ska titta lite närmare på detta.

För den som inte orkar läsa så finns ett klipp här:

För det första så ska rätt vara rätt. Det finns problem med snus och hälsa. Vi ska inte låtsas som att det är något nyttigt. Nikotin är ett nervgift som är otroligt beroendeframkallande, vilket alla som försökt sluta nog kan intyga. Det påverkar blodtryck och puls, slemhinnor, mage, tandkött etc. Så är det och det är risker som vi ska vara medvetna om.

Däremot  får jag känslan av att det finns intresse i att likställa riskerna med snusning med riskerna som cigarettrökning innebär och då blir det väldigt fel.

Den vetenskapliga artikeln som detta baserar sig på kan du hyra/köpa här. Slutsatsen de drar är att rökare inte kan byta till snus när det gäller kopplingen till Typ2-diabetes. Jag skulle så gärna vilja se någon med lite mer objektiv syn som faktiskt kontrollerar forskningen och om det är ett uttalande som de faktiskt kan göra. Jag motsätter mig inte artikelns vara men jag motsätter mig att de kan dra de slutsatser som de gör med tanke på hur empirin ser ut.

Till detta vill jag berätta att jag inte är läkare och jag har inte ens doktorerat. Min universitetsutbildning sträcker sig enbart till historia, geografi och pedagogik – men jag har rätt bra koll på vetenskapsmetodik, statistik och källkritik. Dessa slår jag nog ihop när jag ifrågasätter artikelns användbarhet.

De påstår: Snusande över 5 dosor i veckan ger ökad risk för diabetes typ 2

Svar: För det första så vet vi att de som snusar blir exponerade för mycket större mängder nikotin än de som röker. Skulle det vara nikotin som var springfaktorn så verkar ett tröskelvärde på 5 dosor i veckan vara väldigt högt. Mängden nikotin borde ha ekvivalens med mängden nikotin för rökare i riskzonen. De specificerar inte heller om det är lössnus (42g per dosa) eller portion (mellan 11g och 22g per dosa). Detta gör att det blir ganska svårt att ha ett förhållande till ovan nämnda tröskelvärde. Under tröskelvärdet fanns inga påvisade risker för diabetes typ2.

De påstår: Nikotin påverkar insulinkänsligheten (vilket blir problematisk om vi ser det som står här ovan dock) och kan vara orsaken bakom typ2-diabetes.

Svar: Det verkar absolut rimligt att se att nikotin påverkar insulinkänsligheten men det borde då innebära att snusare löper mycket högre risk att drabbas av typ2-diabetes och då vid en mycket lägre tröskelgräns. Detta baserat på att nikotinupptaget är större vid snusning än vid cigarettrökning. Det vi vet om orsakerna bakom denna diabetestyp är att det kan orsakas av gener, övervikt, dålig metabolism, för hög glukosnivå från levern, problem med celler (vad som är genetisk av dessa är dock omstritt).

En sak som slog mig när jag läste om denna undersökning var detta (en hypotes kring hur korrelationen kan förklaras och det är här jag vill att fortsatt forskning ska ta vid):

De som snusar mer än 7 dosor i veckan kan vara de som genetiskt har problem med insulinkänsligheten. Om detta har en relation så skulle det kunna vara så att de behöver större mängder nikotin för att känna sig tillfredsställda. Alltså att det inte är nikotinet som ger problem med insulinkänsligheten utan att ett behov av mycket nikotin är en indikator på att individen har en genetisk kod som från början har problem med insulinkänslighet (vilket visas genom detta extrema nikotinsug). Hur ser deras vanor ut i övrigt? Om vi vet att dessa människor snusar mycket så skulle min hypotes kunna stödjas av att de konsumerar flera saker i stor mängd (mat, socker, alkohol etc.).

Det som skulle krävas är en studie där enbart snus ingår. Tobak som tas upp via slemhinnor och där snuset frigörs med hjälp av en basiskt substans. Neutralt gällande livsstil i övrigt och mätbart mot någon form av kontrollgrupp. Det kan bli svårt att göra detta med tanke på att forskningen inte ens är enig kring vad det är som orsakar diabetes typ2.

Jag hoppas som sagt att forskningen fortsätter. Det är jättebra att risker tar upp men inte att skrämselpropaganda uppförs för att skapa ekonomiska incitament för ökad beskattning.

Frågor och svar

Nördigt om ”Fermentering”

Detta inlägg kom utifrån ett annat inlägg, det första hittar du här.

Ok… Jag har gjort det, andra har gjort det och det är ett begrepp som är allmänt känt inom snustillverkarbranschen. Använt fermentering när jag pratat om svettning av snus. Efter att ha diskuterat och sökt mer info så vill jag säga en sak: Vid tillverkning av snus så fermenterar vi INTE tobaken hemma. Vi svettar eller pastöriserar den. Däremot så används begreppet även när det gäller cigarrtobak och jag sade i ett tidigare inlägg att fermentering innebär att något görs surare – men cigarrök är ju basisk (alkalisk). Här försöker jag reda ut en del och lite mer finns i texten under klippet.

Det som är viktigt att komma ihåg är också att det beror på tobakssort när det gäller processen. Tobakssorter som ska bli cigaretter har en hög sockerhalt (ex. Virginia där jag sett upp mot 15-20% socker) medans cigarrsorter har en mycket lägra halt socker (ca 0,5-2% socker).

När det gäller cigaretter så utförs en process som även kallas ”flue-curing” som går ut på att värma fuktig tobak så att den blir rökbar. Resultatet blir tobak med en sur rök som behöver andas ner i lungorna för att kroppen ska kunna ta upp nikotinet.

När det gäller cigarrer så finns flera sätt att göra men när tobaken enbart torkas så är det svårt för mikroorganismer att jobba, vilket gör att begreppet fermentering kan bli något missvisande. Det som sker är att sockret bryts ner och tobaken avger ammoniak. Enligt en definition av fermentation (engelska) så skulle detta kunna appliceras:

”Any metabolic process that releases energy from a sugar or other organic molecules, does not require oxygen or an electron transport system, and uses an organic molecule as the final electron acceptor (most scientific).” Länk till engelska Wikipedia

De andra definitionerna ser ut såhär:

  1. Preservation methods for food via microorganisms (general use).
  2. Any process that produces alcoholic beverages or acidic dairy products (general use).
  3. Any large-scale microbial process occurring with or without air (common definition used in industry).
  4. Any energy-releasing metabolic process that takes place only under anaerobic conditions (becoming more scientific).

Här kan även nummer 4 appliceras på processen som sker inom ”curing” av cigarrtobak – även om det inte handlar om mikroorganismer.

På svenska är fermentering synonym till jäsning, vilket gör det hela än mer komplext. Så nu hoppas jag att alla är lagom förvirrade =).

/ Magistern

Frågor och svar · Grundläggande om snus

Om ”fermentering” och konsistens

Vad heter det egentligen? Fermentering, svettning, saltkokning eller bakning? Lite utredande av begrepp.

Hur kommer det sig att vissa snussorter inte klibbar ihop medan andra känns som en snigel under läppen redan efter 5 minuters bearbetning?

Jag kommer att bygga upp en bank av frågor och svar med tiden men detta är en liten ingång till vanliga frågor som florerar på flera ställen.

Ett ännu nördigare inlägg om fermentering hittar du här.

Följ gärna bloggen för uppdateringar!

/ Magistern