Frågor och svar · Gästspel · Grundläggande om snus

Pinhead snackar snus

Daniel Pinhead Carlsson, snusprofil, mångsysslare och en jävligt hyvens snubbe fick en snilleblixt för några dagar sedan. I en av de mer aktiva snusgrupperna skrev han:

”Till eder alla: skriv ner alla vanliga frågor ni kan komma på. Både amatörer och proffs ska skriva. Alla frågor ni ser och hör ofta här i trådarna. Tänkte sammanställa och göra en video framöver.”

Detta blev något som kan kallas för ”en kioskvältare”. Pinhead fick in flera hundra frågor om snustillverkning. Seriösa och ”seriösa” men han satt sig ner och började beta av dem. Så ta fram snusdosorna och spottkopparna. Ta fram ett glas med något gott. Kura ihop dig med någon du tycker mycket om och njut av att få veta allt du behöver veta om snustillverkning.

 

eget snus · Grundläggande om snus · hemgjort snus

Vad kostar det att göra eget snus?

Jag har ju gått igenom vad du behöver för att göra eget snus men detta är en mer översiktlig beräkning på vad det kostar i början och när du börjar spara pengar på att göra själv.

Materiel:

Slowcooker (valfritt då det går att svetta i ugn och då kostar det inget extra förutom elen) 299:-
Elvisp 199:-
Beredare 2400:- (Bosch MUM6), går att hitta begagnade billigt…

Totalt materiel: 2898:-

Kemikalier (utgår från tobakskemi):

Glycerin 1 liter 149:-
Propylenglykol 1 liter 149:-
Kaliumkarbonat 1 kg 236:-
Salt (matbutik) 2 kg: ca 40:-
Aromer 5 st: 245:-
Essenser 5 st: 190:-

Totalt tillbehör: 1009:-

Alltså, innan du börjar så kostar det ca 4000:-, eller 8 stockar köpesnus. Jag räknar att köpesnus kostar 489:- stocken för 42 g och då skulle en köpestock egentligen kosta 582:- men det går att hitta billigare så… 500:- är en lättare siffra.

För sitt hemgjodra snus så får du ut drygt 2 kg snus på en låda, eller 4 stockar. För att inte gå back så behöver du alltså 3 lådor, de dyraste kostar 350:- just nu. Alltså 875:- till.

För 4875:- får du 12 stockar snus. 12 stockar köpesnus kostar 6000:-

Men om du köper detta så har du kemikalier och material att göra mer. Du behöver inte köpa kemikalier innan du gjort 14 lådor så du kan köpa 11 lådor till och bara köra på. För 350:- x 11 (3850:-) så får du alltså 44 stockar till att snusa upp.

Så totalt för 14 lådor kostar det 8807:-. Det ger dig 56 stockar snus. Kostnaden för 56 stockar köpesnus (billigt räknat) är 28000:-

Den som snusar 2 stockar i månaden går alltså back ca 4 ½ månad innan stora besparingar görs.

 

Grundläggande om snus · Magisterns Grundsnus · Nörderi

Magisterns grundsnus

Jag har fått äran att skapa en egen snussats hos Kungssnus och jag har naturligtvis gjort en instruktionsfilm till just den satsen. Först kommer en liten länk till själva snussatsen: Länk till Magisterns grundsnus

Magisterns Grundsnus

Det finns en guide med i förpackningen, som jag har skrivit men här läser jag från guiden och följer den:

Det finns ju många sätt att göra snus på och här går jag igenom hur jag använder Magisterns grundsnus när jag gör mitt eget snus:

 

Anekdoter · Gästspel

Gästinlägg om internationellt snus

Jens-Patric Öhman skriver (i gruppen: Vi som älskar lössnus):

Nu när det i denna grupp redan finns en snusmagister, tänkte jag att det rimligtvis borde finnas plats för en snusantropolog. Det senaste året har jag nämligen allt mer kommit att intressera mig för olika folk och länders tobaksvanor. Som en kulturprodukt det vill säga.

För några veckor sedan hade jag nöjet att testa Naswar, en tobaksprodukt från Afghanistan. Nöjet låg i och för sig bara i nyfikenheten för smaken var för rälig. I alla fall utifrån en medelsvensk smakpalett. Naswars effekt var dock förvånansvärt angenäm. För några veckor sedan dök ytterligare en tobaksprodukt upp i mitt medvetande. Tydligen har ursprungsbefolkningen i västra Alaska nyttjat något de kallar för Iqmik, eller i mer modernt vardagstal Black Bull, sedan 1800-talet. Iqmik som jag har förstått är mycket populärt bland både män och kvinnor och används av Yupik-eskimåer precis som vårt svenska älskade snus. Tillverkningen har traditionellt gått till så att lösa torkade tobaksblad mals eller finhackas, därefter tillsätts en produkt som går under namnet punkash tillsammans med lite vatten. Blandningen knådas lite då och då under ca tre dagar varav en mycket nikotinpotent produkt framställs. På ett ställe läste jag att effekten för en ovan är som att bli sparkad i bakhuvudet av en häst.

Katalysatorn i Iqmik är alltså punkash. Vilket i sig inte är något annat än askan av brunnen eldticka, Phellinus igniarius.
När askan av eldticka kommer i kontakt med vatten bildas en bas som i sin tur ökar nikotinets biotillgänglighet i tobaken.
JP2Bruket att använda aska för att extrahera olika önskvärda alkaloider såsom exempelvis koffein, nikotin, kokain, morfin, kodein, stryknin och curarein har för olika folkslag varit känd flera århundraden tillbaka och säkert längre än så. Inkaindianerna ökade exempelvis kokabladets hungerdämpande och uppiggande effekt genom att rulla in lite aska i bladen. Just i Alaska känner forskningen till att askan från eldtickan har används tillsammans med bark från balsampoppel för att frigöra salicin som har febernedsättande och antiinflammatoriska effekter. Således det här med att tillverka en bas för att öka ett ämnes biotillgänglighet är inget nytt. Det är ju därför vi använder natriumkarbonat när vi stånkar snus.

I början av sommaren började min jakt på att få tag på lite Iqmik. Detta skulle visa sig svårt då Iqmik inte är en produkt som saluförs. Jag var därför tvungen att göra som ursprungsbefolkningen gör och tillverka min egen Iqmik. Efter inte allt för långt letade hittade jag ett litet företag som drivs av en mycket trevlig kille som kallar sig för Skeeter. Skeeter berättade glädjande nog att han skickar sin punkash till hela världen och om han inte missminner sig har han även skickat till Sverige vid något tillfälle. Det hela kostade mig 30 dollar inklusive frakt för lite mer än 28 gram prima punkash. Försändelsen kom efter en vecka och Skeeter hade även bifogat ett handskrivet brev med instruktioner för hur själva tillverkningen skulle gå till.
Det traditionella var som nämnt ovan att använda torkade tobaksblad. Men finhackad tuggtobak eller en tin of cope (Copenhagen snuff) användes tydligen flitigt också. jag ville naturligtvis använda hela tobaksblad och lyckan var total när jag hittade ett företag i Alaska, Black Bull Tobacco, som pysslade med traditionell tobaksberedning. De saluför bland mycket annat cold smoke cured tobacco leaves vilket jag anser skulle bli perfekt för mitt experiment. Dessvärre hade ägarinnan inte det tillstånd som krävdes för att exportera tobaksprodukter utomlands. Jag beslöt därefter att tillverka mitt Iqmik med tobak som kunde köpas på hemmaplan. Mitt val av tobaksprodukt föll efter övervägande på tuggtobakssorten Piccanel.JP1 Jag tänkte att dess söta, rökiga och kraftiga smak stämmer överens med min föreställning om Alaska. Eller så här, om jag någon gång får chansen att fiska lax i Alaska så vill jag ha Piccanellsmak i munnen.
Här nedan följer tillverkningen av Iqmik samt ett produktsrecenstion:

Jag började att med hjälp av en en elektrisk kaffekvarn mala ner piccanellbitarna till en konsistens som påminner lite om amerikanskt snus. Ganska grovt med andra ord. Enligt Skeeter skulle 1-2 teskedar punkash tillsättas till en mängd som motsvarar innehållet i dosa Copenhagen snuff. Jag var så ivrig att jag tror att det blev lite mer än så. JP3Tobaksblandningen skulle därefter läggas i en plastpåse och sedan skulle man mista två-tre gånger med en blomspruta. Påsen försluts sedan och sen börjar knådandet. Jag knådade gott och väl i tjugo minuter. Jag kunde inte låta bli att knyta upp påsen för att ta mig en lukt på innehållet. Jäklar vilken ammoniakstank. Det var som att befinna sig inne på en pissoar i Hamburg fast bra mycket fränare. Ögonen tårades och det stack i luftvägarna. Jag knådade påsen två gånger per dag i tre dagar. Den fräna ammoniakdoften minskade exponentiellt varje dag. Den tredje dagen var doften framträdande men inte obehaglig.
När det var dags att provsmaka produkten tog jag en något mindre mullbänk än vad jag brukar. Prillan var klistrigt kladdig vilket antagligen beror på all söt melass de alltid ska ha i all tuggtobak. Det var inga problem att få upp prillan under läppen. Den satt som en smäck. Smaken var helt igenom Piccanell vilket jag alltid har gillat. Det vill säga rökigt och sött på samma gång. Lite som att kyssa en kolminarhustru vill jag gärna tro. Till den sedvanliga piccanellsmaken tillkommer något annat som jag inte kan sätta fingret på. Inget obehagligt men annorlunda. Effekten är mycket riktigt kraftig, men ändå inte lika brutal som det afghanska naswarsnuset. Det slår på med ett litet härligt svid under läppen, det svänger till och allt känns bra. Jag kan förstå att man gillar det här i Alaska. Nu är jag iochförsig inte så dum att jag tror att min Iqmik är genuin. Det smakar naturligtvis annorlunda på plats och gjort av en gubbe som har gjort det här i 70 år. Dessutom misstänker jag att Piccanellen är gjord på nikotinsvag tobak. Men ändå jag gillar det och jag funderar på att göra en Iqmikvariant nästa gång jag stånkar en sats med svennesnus.

JP4

Nörderi

Snusträff i Stockholm

Hej alla glada snusentusiaster!

Den 7:e oktober kommer jag att anordna en snusträff i Stockholm. Vi börjar på Snus-, och Tändsticksmuseet på Skansen för snusprovning och rundtur. Sedan vidare till en lokal (krog) för snussnack och tester av snus. Övernattning ordnas för en mindre summa (i Gamla Stan, ett stenkast från krogen).

Det finns ett inlägg på Facebook där du som har Facebook kan anmäla dig och/eller bjuda in vänner som du vet snusar: Evenemanget på Facebook

Självfallet gäller 18-årsgräns på detta evenemang!

Frågor och svar · Grundläggande om snus

Hitta lätt på Magistersnus.com!

Jag har fått lite frågor och funderingar kring detta att hitta på bloggen och samlar här de olika kategorierna så att ni kan hitta lite lättare.

Grundläggande om snustillverkning:

Materiel för beredning av snus – här börjar snusguiden där produkter för framställning av snus presenteras. nedan finns de olika stegen för grundläggande snustillverkning men du får ut mycket mer om du också kollar igenom det som finns om konsistens.

Steg 1, svettning av snus – Uppvärmningsprocessen eller svettningen. Jag visar hur jag gör i en slow-cooker men det går utmärkt att göra detta steg i ugn, tryckkokare eller riskokare.

Steg 2, kemikalier – Soda/kaliumkarbonat/propylenglykol/glycerin. Det är en del saker att ha i och här går jag igenom hur jag gör när jag blandar i detta. Det är nu en bra hushållsassistens är så bra att ha.

Steg 3, konsistens och aromer – Här går jag igenom det mest grundläggande när det gäller konsistensen. För att få till perfekt konsistens krävs dock mer och främst krävs mer kunskap om hur just DU ska göra för att möta den konsistens som judt DU vill ha på ditt snus.

Mer om konsistens

Jag har en uppsjö om konsistens och det kommer att komma mer om konsistens. Eftersom detta är ett problem för många hemsnustillverkare så har jag satt ihop en tobaksblandning som ska hjälpa alla att få till den konsistens de vill ha. Men jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det är svårt att fixa bra konsistens med en enda snussats – det bästa är att ha 3 stycken. En sats som du ska jobba med, en som är för kladdig och en som är för torr. Då kan du parera fukthalt och plasticitet till perfektion (mer om detta under hösten 2017).

Fixa för fuktigt snus – detta är som det låter. Ett inlägg för den som har ett snus som är alldeles för blött. Det enklaste är ju att späda ut med torrare snus men det är inte alla som har flera satser som är halvklara (tips är att ha det dock) och då går det att trixa lite med värme och vispning.

Stjälkmjöl och grundsnus – lite om dessa två fenomen. Mer om grundsnus kommer när min tobaksblandning finns ute i handeln. Utan den är det svårt att nå perfektion.

Mer om konsistens på snus – lite mer om hur du möter konsistensen på ditt snus.

Smuligt snus och annat om konsistens – Ett inlägg om snuset som bara inte binder ihop. Vad är det som gör att det fortfarande känns smuligt och torrt?

Få perfekt konsistens på ditt snus – Här är ett inlägg som handlar om mitt grundsnus. I skrivande stund finns det inte till försäljning men det är på god väg. Det går att ha ett snus med mycket Virginia-mjöl men jag är inte så förtjust i den smaken så då funkar det inte för mig.

Svidande snus

Se till att snuset inte svider – det kan hända att snuset svider orimligt mycket. Det ska inte vara så och det finns flera orsaker som kan ligga bakom detta. Jag går igenom några av dem.

Recept och aromer

De som läser denna blogg vet att jag inte fokuserat så mycket på smakerna utan mer på konsistens. Framför allt är det för att det är så olika vad vi gillar i smakväg. Det kommer att komma några recept men valet av tobaken och konsistensen är vad som ger de viktigaste smakerna och känslan i snuset. Ett sätta att tänka är en trestegsraket:
1. Tobaksval – vilka sorter och blandningar har du i. Detta ger tyngden i snuset och karaktären
2. Grundaromer – detta är de tunga smakerna som liksom ligger ”bakom” snuset. Här finns rökarom/Mesquite eller ex. St:bernards, tjära, Anderssons. Det sätter grundsmaken för snuset.
3. Topparomer – Här kommer nu finsjusteringarna som ger den avslutande perfektionen och tar ner ammoniakdofter, plockar ner lite rökarom och neutraliserar kraftig hösmak. Mina favoriter här är lavendel, bergamotte, tangeringe, cederträ och hoblad. Totalt ca 30-40 droppar per kilo men det beror ju på vilken topparom det är som används (lavendel går att ha mycket av medan hoblad bör användas med försiktighet).

Svårigheten med recept – Här finns lite tankar om recept som kan vara intressanta att ta till sig.

 

 

Grundläggande om snus · Nörderi

Inifrån Kungssnus produktion

väggen

Det var ju en snusträff nere i Åfors den 1:a juli och jag var naturligtvis där och filmade. Redan innan träffen var det en spänning som låg i luften:

Jag fick ägarna att berätta om hur det går till när de tar emot sitt gods och vägen fram till att de skickar det till oss. Aimo började med Snusfabrikens tobak och hur de jobbar med den:

Sedan fick jag möjlighet att se hur Tobakskemi gör med kemikalier och aromer – jag hade ingen aning om att de blandade allt själva på plats!

Stort tack för denna inblick!